15/2 2010 00:00
Jennica Einebrant
http://picasaweb.google.se/jennica.einebrant/Dag3ForbondeWeb2010#

Kan inte lägga ut länkar här under aktuellt så ni får kopiera adressen själva.

13/2 2010 00:00
Jennica Einebrant
Efter frukost ger sig kuskarna iväg till stallet och medan de selar på så packar vi andra allt som ska med i slädarna. Det är -17 och fortfarande mörkt när vi ger oss iväg. Det är fantastiskt att se att så många Långåbor redan varit uppe och tänt marschaller för att vinka oss farväl. Det är små ljuspunkter längs vägen som verkligen värmer. Så kör vi ett gott stycke längs landsvägen innan vi når Medskogsbygget. Vi blir flitigt fotograferade av förbipasserande trafikanter. De allra flesta saktar ner och är väldigt hänsynsfulla så finns det tyvärr några som dundrar förbi utan att förstå vilken fara de utsätter både sig själva och oss för.

Efter en kort stopp vid kraftstationen bär det iväg längs Lossen-vägen. Det är gott om spår längs vägen och allt i allt så har vi sett 6 älgar idag. När vi kör upp backen mot Tjarnan så ser vi att de väntar med buljong och smörgåsar. Det smakar ljuvligt gott och de har huggit hål i isen så att vi kan hämta vatten till hästarna. När vi kör vidare är hela ledet ett enda stort leende och resten av vägen längs Lossen är som gjord för besök mellan slädarna med torkat kött och OP Andersson på Menyn. Det har blivit mörkt igen innan vi kör in i Ljusnedal där vi ska sova i natt och där har våra vänner i Trossen lagat middag och härlig dessert.

Just nu känns det som om det blir tidigt till sängs gående… men formen är ju skiftande och humöret ombytligt 🙂

Tack för idag! //Jennica

12/2 2010 00:00
Jennica Einebrant
Vi ger oss i väg tidigt på morgonen för att ta fatt på färdens längsta dagsetapp. Det är runt -15 och luften är gnistrande klar och vi lämnar Vemdalen är det fortfarande kolmörkt. Några av ekipagen med lite större hästar startar en halvtimme tidigare för att inte de andra ska behöva vänta in dem innan Hedeviken. Vi stannar inte förrän solen går upp över flygfältet. Sonfjället är magnifikt i morgonsolen. Det är fortfarande kallt men inte värre än en språngmarsch ser till att vi får värmen i kroppen igen. Glögg-kurirens värmande försändning är också väldigt uppskattad!

Så bär det iväg mot Hedeviken och Trosavik en av höjdpunkterna på resan! Där måste det köpas vantar, sulor och nystickade strumpor och vi blir bjudna på kaffe och smörgås. Där blev jag uppletad av trevliga människor som har läst vår dagbok!! jättekul att höra så tack till er.
Vid lunchtid är det sedvanlig ärtsoppa och punsch på hembygdsgården i Hede. Alla Hästar blir godkända för vidare färd i Veterinärkontrollen. Några av kuskarna är nog mer tvivelaktiga!

Solen skiner och himlen är klarblå när vi kör ut från Hede. Med fjolårets tunga före blir eftermiddagen resa ett överraskande glatt scenario. Snön är kall och kärv och det är tungt nu också men välpreparerade leder gör det betydligt bättre! Gudruns Lill-Pilaz vår yngsta deltagare och debutant på färden klarar det också bra. De första i ledet fick se tre älgar vid avfarten till Halvfari-loken vi andra får nöja oss med spåren och några älghårstussar. Bitter? nej då inte jag…

Så är vi då framme i Långå där det fantastiska paret Fahlén har ordnat med stallplatser till samtliga hästar! Tusen tack!

Det är säkert många fler som jag borde nämna som på olika sätt och vis har hjälpt oss och med sin blotta närvaro gjort dagen minnesvärd. vi sätter oerhörd pris på det ni gör och på att ni dyker upp längs vägen!

Nu väntar middag som våra kära vänner i trossen har tillagat. Fisk tror jag att det blir! Tror att resten av aftonen blir minst lika trevlig som resan idag!

Vi hörs imorgon // Smul Jennica – Lovar om tekniken står mig bi bilder senare ikväll!!

11/2 2010 00:00
Jennica Einebrant
Dagen före doppare dagen, dagen före avfärd! Ett ystert kaos av hjärtliga famntag och anländande forbönder hästar, slädar och seldon. Det är dagen för de sista justeringarna och på många sätt den dagen resan börjar. För de flesta har dock startat resan betydligt tidigare!
Kuskar och hästar har förberett sig genom hela året precis som styrelsens medlemmar har arbetat med att få alla detaljer på plats och kläder och utrustning har setts över för att vara i ordning till avfärd. För mig personligen började årets resa med att sätta sig ner och reparera pälsen. De 100 år gamla pälssömmarna får utstå alla tänkbara krumsprång på en sådan här resa och behöver lite omsorg. Dessutom har jag för första gång har besegrat ovanan att spara packandet till de sista morgontimmarna innan avfärd. Så för en gångs skull är kappsäck och färdskrin packade och klara redan före middag!
Våra välvilliga hjälpare har trampat spår där det behövts och Kjell Tjärnås har för säkerhets skull investerat i en tidsenlig och mycket prisvärd ”GPS”. Han har resolut snitslat upp leden från skalet ner mot Vemdalen. Det har ju tidigare förekommit att vägen tidigare blivit onödigt lång till trots för erfaren vägvisare!
Under eftermiddagen körde samtliga forbönder sina modernare fortskaffningsmedel upp till Norska gränsen för att underlätta logistiken till hemresan även om den känns avlägsen just nu. Efter buss transport tillbaka till Klövsjö och forbondetorpet gör vi oss klara till föreningens halvårsmöte och påföljande festmiddag.
När så mörkret sänker sig börjar uppstämda forbönder börjar leta sig nedöver till logen där vi äter middag som Anna och Solveig lagat. Tack!! Och tack till Klövsjös nya Stenugns bageri som gav oss fantastiskt gott surdegsbröd till middagen. Gunnar Ahlzén föreningens ordförande och färdledare på resan önskar samtliga deltagare på resan välkomna och efter lite praktisk information och djupsinniga ord! Den som ej älskar kvinnor vin och sång. Vår egen Seve Mattsson står för Dragspel och skönsång med . På en kväll som präglas av glada återseenden går tankarna också till de som inte längre är med oss, speciellt Olle Grubb en av föreningens grundpelare som har lämnat oss det gångna året. Jag känner mig dock trygg på att han som många andra kommer att följa oss på resor framöver inte minst i våra minnen och historier om fantastiska utspel och anekdoter som värmer och glädjer oss om och om igen.

Vi ses längs vägen! Smul// Jennica